Bakgrund
Klimatskoga har utvecklat konceptet och metodiken för klimatskogar i samverkan med Lars Christersson, professor emeritus i skoglig intensivodling vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och även tidigare docent i växtfysiologi på Lunds universitet. Christersson och hans kollegor har forskat på lövträdsodling och energiskog i över 40 år. Lars Christersson har varit en pionjär när det gäller snabbväxande lövskog och har under sitt arbete på SLU varit med och tagit fram optimerad odlingsmetodik och förädlat fram snabbväxande och resistenta sorter som Klimatskoga använder på sina planteringar.
Under sin karriär har Lars Christersson belyst och tydliggjort den minst sagt otroliga potentialen för klimatet som snabbväxande lövträd har när det gäller koldioxidupptag och biomassatillväxt. Hans forskning och engagemang fick oss på Klimatskoga att förstå att det går att skapa en effektiv klimatnytta i Sverige och att vi har potentialen till att neutralisera all den koldioxid vi tillför atmosfären här och nu.

Lars Christersson, professor emeritus
Några läsvärda intervjuer/artiklar
– UNT: Nya lövträd en revolution för klimat och miljö Länk
– SVD: Stor klimatpotential i snabbväxande träd Länk Länk
– SVT: Trädforskaren tror att energiskog kan rädda klimatet Länk
– Forskning o Framsteg: Här växer framtidens drivmedel Länk
– Nytt ljus i koldioxidmörkret Länk
Snabbväxande lövträd
Forskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet visar att snabbväxande lövträd är det mest kostnadseffektiva sättet att snabbt fånga upp koldioxid ur atmosfären. Med optimerade odlingsmetoder och förädlade sorter av snabbväxande pilträd kan biomassatillväxten och koldioxidupptaget optimeras samtidigt som klimatnyttan för svenska förhållanden maximeras.
Utvalda referenser Snabbväxande lövträd
Klimatnytta
Klimatskogen planteras på mark som inte varit beskogad vilket skapar nya arealer för koldioxidupptag (additionalitet). Genom Klimatskogens snabba tillväxt tas koldioxid upp mycket effektivt ur luften. En Klimatskog beräknas exempelvis ta upp 5 till 10 gånger så mycket koldioxid som gran och tall under de 10 första åren. Regeringsutredningen ’Vägen till en klimatpositiv framtid’ rekommenderar minst 40 000 ha planteringar av snabbväxande lövträd på svensk mark som en del i att göra Sverige koldioxidneutralt.
Utvalda referenser Klimatnytta
Biologisk mångfald
Klimatskogar främjar, enligt forskning från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), den biologiska mångfalden i jordbruksbygd. I en odling av till exempel salix trivs fler arter av insekter, växter och fåglar än på omgivande åkrar och i gran- och tallskog.
Salix (vide) är viktiga värdar för närmare 640 arter, varav drygt 80 är rödlistade, och ytterligare drygt 670 arter nyttjar den biotopen. Källa: Värdväxters betydelse
Utvalda referenser Biologisk mångfald
Kolinlagring
Kolinlagring handlar om att fånga in luftens koldioxid och lagra den i marken. Klimatskogen tar effektivt upp koldioxid ur atmosfären när den växer. Kol finns lagrat i trädens stam, grenar, barr, löv och rötter, men även i dött organiskt material och i jordmånen. Genom att kolet är bundet i Klimatskogen bidrar det inte till växthuseffekten i atmosfären.
Klimatskoga erbjuder långtidslagring av uppfångad koldioxid med biokol. När biomassan från Klimatskogen omvandlas till biokol via pyrolys (PyCCS – Pyrogenic carbon capture and storage) kan en stor del av det kol som träden ackumulerat bindas i en betydligt mer beständig produkt – biokol. Biokol är mycket stabilt och beräknas ha en halveringstid på hundratals år upp till 5000 år. Biokol är därför att betrakta som en kolsänka ur klimatsynpunkt och IPCC klassar det som Negative Emission Technology.